Mina tankar i min senaste Metro-krönika diskuteras även i Svenska Dagbladets serie Trygghetsfällan som du kan läsa här:
http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_14607854.asp
Erika
2/16/2007
2/13/2007
Lite krig är bra för Sverige
Dagens Metrokolumn. Istället för att gnälla över hur farligt det ev. kan vara att ha ett aktivt militärt försvar så tror jag att det är nyttigt för oss att inse att världen ÄR farlig. Som nation behöver vi förstå att världen inte ser ut som latte-Sverige.
http://www.metro.se/se/article/2007/02/12/23/3952-45/index.xml
http://www.metro.se/se/article/2007/02/12/23/3952-45/index.xml
2/12/2007
Dan Pink, Noreena Hertz osv
Ett av de mer spännande initiativen i Sverige just nu är Färgfabriken i Stockholm. Vill man ta del av en framtidsdiskussion i Sverige finns den bland annat där. Jag har varit inblandad som workshopledare i deras utställning Urban Turntable förra året. Utställningen avslutades med ett stort seminarium där bland annat Dan Pink, Noreena Hertz och arkitekten Francoise Roche deltog. Vad som förenade alla dessa talare var i mångt och mycket, ekologi, hållbarhet, globalisering och klimat. Och hur vi måste agera för att kunna fungera i en global värld, om behovet av nya sätt att tänka och nya sätt att arbeta var ständigt återkommande.
Dan Pink, f d talarskrivare bla åt Bill Clinton talade om hur höger hjärnhalva( dvs kreativitet, processtänkande,kontexttänkande, empati) blir allt viktigare att använda idag. Vänster hjärnhalva, dvs logik, linjärt tänkande, analys har varit rådande under hela den industriella eran. Läs hans bok A whole new mind!
Idag när vi går in i informations-samhället och den mer konceptuella eran så är det andra egenskaper som är viktigare. Han nämnde 3 ord som bevisar hans tes: Abundande( dvs västvärldens höga levnadsstandard), Asia( jakten på billig arbetskraft) och Automation( ny teknik). Och ställde 3 frågor som är av absolut vikt för att möta framtiden i det man arbetar med:
1. Kan någon utomlands göra det billigare?
2. Kan en dator göra det snabbare?
3. Är det jag gör/säljer intressant i en tid och värld av överflöd?
Noreena Hertz som bland annat skrivit boken Skuldfällan och jobbat för Världsbanken, arbetar med projektet Red tillsammans med bl a Bono och American Express, som innebär att via Red-kortet så går en viss summa av det du köper på kortet till bekämpning av HIV/Aids.
Hon talade om de 4 huvudsakliga rörelser som idag sätter press på världens storföretag att agera hållbart.
1. Aktivism- både i klassisk bemärkelse, såsom Greenpeace, som inom investerings och aktie-området, dvs du investerar i aktier för att påverka företagsledningen.
2. Shoppers- att genom sin konsumtion påverka världen och företagen.
3. Anställda. Ett jobb är en identitet, och de flesta vill jobba för det "goda" företaget.
4. Regeringar och stater. Slutligen handlar det om att världens regeringar måste stifta globala lagar som reglerar och styr vårt handlande i en hållbar riktning.
The smartest companies become activists themselves, menade Hertz.
Arkitekten och debattören Francoise Roche berättade om sina gröna byggnader, bl a Dusty Relief, ett hus som renar luften och som ska uppföras i Bangkok. Han poängterar att vi måste tänka om helt och hållet för att kunna nå en hållbarhet i samhället. Det är i samband med detta som tanken på socialt entreprenörskap och sociala innovationer kommer att spela en allt större roll.
Dan Pink, f d talarskrivare bla åt Bill Clinton talade om hur höger hjärnhalva( dvs kreativitet, processtänkande,kontexttänkande, empati) blir allt viktigare att använda idag. Vänster hjärnhalva, dvs logik, linjärt tänkande, analys har varit rådande under hela den industriella eran. Läs hans bok A whole new mind!
Idag när vi går in i informations-samhället och den mer konceptuella eran så är det andra egenskaper som är viktigare. Han nämnde 3 ord som bevisar hans tes: Abundande( dvs västvärldens höga levnadsstandard), Asia( jakten på billig arbetskraft) och Automation( ny teknik). Och ställde 3 frågor som är av absolut vikt för att möta framtiden i det man arbetar med:
1. Kan någon utomlands göra det billigare?
2. Kan en dator göra det snabbare?
3. Är det jag gör/säljer intressant i en tid och värld av överflöd?
Noreena Hertz som bland annat skrivit boken Skuldfällan och jobbat för Världsbanken, arbetar med projektet Red tillsammans med bl a Bono och American Express, som innebär att via Red-kortet så går en viss summa av det du köper på kortet till bekämpning av HIV/Aids.
Hon talade om de 4 huvudsakliga rörelser som idag sätter press på världens storföretag att agera hållbart.
1. Aktivism- både i klassisk bemärkelse, såsom Greenpeace, som inom investerings och aktie-området, dvs du investerar i aktier för att påverka företagsledningen.
2. Shoppers- att genom sin konsumtion påverka världen och företagen.
3. Anställda. Ett jobb är en identitet, och de flesta vill jobba för det "goda" företaget.
4. Regeringar och stater. Slutligen handlar det om att världens regeringar måste stifta globala lagar som reglerar och styr vårt handlande i en hållbar riktning.
The smartest companies become activists themselves, menade Hertz.
Arkitekten och debattören Francoise Roche berättade om sina gröna byggnader, bl a Dusty Relief, ett hus som renar luften och som ska uppföras i Bangkok. Han poängterar att vi måste tänka om helt och hållet för att kunna nå en hållbarhet i samhället. Det är i samband med detta som tanken på socialt entreprenörskap och sociala innovationer kommer att spela en allt större roll.
Muhammad Yunus och mikrokrediter
Jag har nyligen avslutat arbetet med att vara faktaredaktör för Muhammad Yunus bok De fattigas bankir som kommer ut på svenska den 6 mars på Bookhouse Publishing. Läs den! Den kommer att vända upp och ner på er värld och det ni tror på.
Muhammad Yunus är mannen bakom Mikrokrediter och grundaren av Grameen bank. Den bank som Muhammad Yunus skapat är en revolution inom hela bistånds- och bank-världen. Det är inte många professorer – speciellt inte i nationalekonomi – som kan förvandla en idé till en levande affär. Muhammad Yunus, är nationalekonom men kallar sig själv för social entreprenör. Han började arbeta med sin mikrolånidé redan 1976. Han såg hjälpen från de stora internationella organisationerna försvinna till mellanhänder, istället för att rädda de fattiga. 1983 startade han Grameen Bank, som ger mikrolån till fattiga utan att begära någon säkerhet. 2006 fick han Nobels fredspris.
”Hela vitsen med Grameen är att vi tror att det går att lita på de fattiga. Att banker kan och bör betjäna även de allra fattigaste medborgarna, inte enbart av godhet utan även i eget intresse. Att behandla de fattiga som kastlösa och uträknade är omoraliskt och oförsvarligt, men det är dessutom ekonomiskt oklokt.”
Muhammad Yunus är mannen bakom Mikrokrediter och grundaren av Grameen bank. Den bank som Muhammad Yunus skapat är en revolution inom hela bistånds- och bank-världen. Det är inte många professorer – speciellt inte i nationalekonomi – som kan förvandla en idé till en levande affär. Muhammad Yunus, är nationalekonom men kallar sig själv för social entreprenör. Han började arbeta med sin mikrolånidé redan 1976. Han såg hjälpen från de stora internationella organisationerna försvinna till mellanhänder, istället för att rädda de fattiga. 1983 startade han Grameen Bank, som ger mikrolån till fattiga utan att begära någon säkerhet. 2006 fick han Nobels fredspris.
”Hela vitsen med Grameen är att vi tror att det går att lita på de fattiga. Att banker kan och bör betjäna även de allra fattigaste medborgarna, inte enbart av godhet utan även i eget intresse. Att behandla de fattiga som kastlösa och uträknade är omoraliskt och oförsvarligt, men det är dessutom ekonomiskt oklokt.”
1/28/2007
Bättre sent än aldrig
Nu har även jag kommit fram till att jag ska blogga lite. Följa upp kolumner och artiklar jag skrivit, seminarier och föreläsningar jag varit på m m. Häng med!
Vi börjar med min senaste kolumn i Metro som väckte känslor- både positiva och negativa. Att kritisera småbarnsföräldrar i Sverige idag är tydligen extremt tabubelagt.
http://www.metro.se/se/article/2007/01/23/09/3226-32/index.xml
- Ursäkta om jag är sen, jag var tvungen att lämna på dagis. Nä just det, jag har ju inga barn, lägger jag till och ler.
Ett skämt med en underton av allvar. För jag börjar bli irriterad.
På småbarnsföräldrar som går halv fyra för att hämta på dagis, som måste skola in på dagis och som kommer för sent eller går för tidigt för att det är skolavslutning, luciafirande och sportlovsaktiviteter.
Barn är en av få ursäkter som finns för att inte jobba häcken av sig som alla vi andra. Missar du ett möte kan du alltid skylla på ungen. Blir du sjuk så är det inte för att du satt uppe för länge och drack vin, utan “de hopplösa dagisförkylningarna”. Sen har vi det eviga Vabbandet. Endast med ursäkten Vård av sjukt barn får du stanna hemma med ersättning, gärna i anslutning till helgen eller semestern.
Varför får man inte Vaffa, Vård av sjuk förälder? Med tanke på hur äldreomsorgen ser ut är det ett mer legitimt skäl. Kan vården lägga över arbetsuppgifter på anhöriga så gör de det och vi tar tjänstledigt eller semesterdagar för att hjälpa till. Har du riktig tur så kan du efter oräkneliga intyg och lika många ifyllda formulär, få loss några hundralappar i bidrag av kommunen eller Försäkringskassan sådär ett år efter att du behöver dem.
Eller Vakka? Vård av sjuk kompis. I Stockholm, världsmetropol då det gäller singel-hushåll, finns det gott om ensamma människor som bor långt från sin familj och som behöver hjälp ibland. Vi är rätt ynkliga när vi med 39-graders feber tvingas gå till affären för att handla mjölk eller lyssna till mekaniska röster som berättar att vi har plats 43 i vårdkön.
Barn räknas. Gamla och vänner skiter vi i.
De som talar mest om “livspusslet”, att få ihop jobbet, karriären och familjen, är inte den verkligt behövande ensamstående mamman som jobbar på Konsum. Det är män och kvinnor med feta månadslöner som är vana vid att få som de vill. Det handlar inte längre om barnens bästa, utan om rätten att behålla sin livsstil, skaffa barn och göra karriär utan att försaka något.
Men om du väljer att skaffa barn får du också dra ner på arbetstiden så att du hinner vara förälder. Eller skaffa hjälp. Vi har en mängd arbetslösa unga människor i Sverige, som säkert kan hämta lille Olle på dagis om du betalar en slant för det. Att gnälla över du inte får ihop det är ett pinsamt bortskämt beteende. Du kan inte få allt. Du får helt enkelt lära sig att välja.
Vi börjar med min senaste kolumn i Metro som väckte känslor- både positiva och negativa. Att kritisera småbarnsföräldrar i Sverige idag är tydligen extremt tabubelagt.
http://www.metro.se/se/article/2007/01/23/09/3226-32/index.xml
- Ursäkta om jag är sen, jag var tvungen att lämna på dagis. Nä just det, jag har ju inga barn, lägger jag till och ler.
Ett skämt med en underton av allvar. För jag börjar bli irriterad.
På småbarnsföräldrar som går halv fyra för att hämta på dagis, som måste skola in på dagis och som kommer för sent eller går för tidigt för att det är skolavslutning, luciafirande och sportlovsaktiviteter.
Barn är en av få ursäkter som finns för att inte jobba häcken av sig som alla vi andra. Missar du ett möte kan du alltid skylla på ungen. Blir du sjuk så är det inte för att du satt uppe för länge och drack vin, utan “de hopplösa dagisförkylningarna”. Sen har vi det eviga Vabbandet. Endast med ursäkten Vård av sjukt barn får du stanna hemma med ersättning, gärna i anslutning till helgen eller semestern.
Varför får man inte Vaffa, Vård av sjuk förälder? Med tanke på hur äldreomsorgen ser ut är det ett mer legitimt skäl. Kan vården lägga över arbetsuppgifter på anhöriga så gör de det och vi tar tjänstledigt eller semesterdagar för att hjälpa till. Har du riktig tur så kan du efter oräkneliga intyg och lika många ifyllda formulär, få loss några hundralappar i bidrag av kommunen eller Försäkringskassan sådär ett år efter att du behöver dem.
Eller Vakka? Vård av sjuk kompis. I Stockholm, världsmetropol då det gäller singel-hushåll, finns det gott om ensamma människor som bor långt från sin familj och som behöver hjälp ibland. Vi är rätt ynkliga när vi med 39-graders feber tvingas gå till affären för att handla mjölk eller lyssna till mekaniska röster som berättar att vi har plats 43 i vårdkön.
Barn räknas. Gamla och vänner skiter vi i.
De som talar mest om “livspusslet”, att få ihop jobbet, karriären och familjen, är inte den verkligt behövande ensamstående mamman som jobbar på Konsum. Det är män och kvinnor med feta månadslöner som är vana vid att få som de vill. Det handlar inte längre om barnens bästa, utan om rätten att behålla sin livsstil, skaffa barn och göra karriär utan att försaka något.
Men om du väljer att skaffa barn får du också dra ner på arbetstiden så att du hinner vara förälder. Eller skaffa hjälp. Vi har en mängd arbetslösa unga människor i Sverige, som säkert kan hämta lille Olle på dagis om du betalar en slant för det. Att gnälla över du inte får ihop det är ett pinsamt bortskämt beteende. Du kan inte få allt. Du får helt enkelt lära sig att välja.
Subscribe to:
Posts (Atom)
